Det finns en sak i mitt liv som jag saknar och som jag verkligen behöver, men det fanns en person som var det där som jag verkligen behövde, den personen som fick mig att skratta varje dag och som jag hade så sjukt kul tillsammans med för att vi var så lika, lika på ett bra sätt. och verkligen kompletterade varandra med allt som vi var.

Jag hade egentligen tänkt skriva att det var du som förstörde allting och att det var ditt fel att vi slutade vara vänner. men det är inte sant. Jag har också gjort mycket fel och jag har också gjort dumma saker.. När jag tänker vad du gjorde som fick mig att glömma dig som vän, då glömmer jag av hur otroligt mycket du ställde upp när jag behövde det och att det räckte med ett samtal så släppte du allt annat och kom hem till mig och hjälpte mig. Det finns inte många som skulle göra så eller faktiskt stå ut med  att behöva göra så flera gånger om. Antar att det blev lite tröttsamt för dig tillslut när jag vägrade lyssna och förstå.

Man kan säga att det där sista har egentligen ingen stor betydelse, bara en ren princip sak att så gör man inte... Problemet var att jag slutade lita på dig, och det var det jag ville att jag skulle kunna göra, forever and ever..

Jag tror nog att vi båda vet om att det var båda två som förstörde våran vänskap. men sån vänskap slänger man inte bara bort sådär. Jag känner att det är dags att glömma och förlåta, vi har nog växt åt olika håll, men det är nog bara bra :) Tror vi behöver varandra mer än vad vi tror.. Vi var oskiljaktiga och det var aldrig någon som sa våra namn separat utan det var alltid Mickan & Malin <3