var inne på Natacha Peyres blogg och läste att hon skrivit om avundsjuka.
Och visste har vi alla haft det där sticket i magen då man ba ååh jag vill också, eller varför får hon det och inte jag? Man har ju även ibland märkt hur andra människor blir avundsjuka på en själv(eller på någon annan).
Det är inget konstigt med det.

Nu vet jag inte hur andra är (bara vissa)
Men jag själv, jag är Ä R L I G med min avundsjuka, även om det bara är småsaker. För det är som sagt inget konstigt och inget man behöver skämmas för eller dölja.

Exempel.
Jag köpte par så snygga skor att jag typ dog lite.
Beställde dom på Internet och jag dog en gång till när jag fick hem dom.
ni skulle sett vilka vyer som fanns i mitt huvud denna stund, jag såg mig själv strosa runt i dom är underbara skorna.

Men dom var för små.
Jag tryckte ändå i mina fötter och försökte men tillslut gav jag upp.
Dom är slut på lager så jag kan inte byta dom utan endast skicka tillbaka dom.

Så pratade jag med Carro och jag var så förtvivlad, tills hon ba:

C: Men jag kan köpa dom :)
M: Jaa, joo jag tänkte också på det men asså.. jag kommer bli avundsjuk om du har dom och inte jag :( Så nää..
C: haha din tönt!!! jag köper dom. OK??
M: jaa, okej :(

:D hihi men nu har jag släppt det.. och det är just det jag vill komma fram till.
Men är Avundsjuk ett tag. Berätta, säg det högt, så försvinner det! :)

C O M P R E N D E ?